Börjat verkligheten eller något som ska likna det samt lite tyska.
Nu är det så att jag har påbörjat min prao igen på musikskolan. Det känns faktist jättebra, bättre än vad jag har tänkt faktist. För när jag går där med Refused i hörlurana så känner jag att nu jädra händer det saker. En liten del av mig vill testa på lite olika saker och ja, kanske variera mig något. Vet inte om jag kommer lyckas med detta men hey, tanken är god yo. Det har även kommit dit lite nytt folk och alla verkar vara lite mer kramgoa och vänligare. Jag har "repat" lite med lärana idag och vi ska visa upp det imorgon, kanske till och med på fredag men det vet jag inte.
Det var även en lärares födelsedag idag, tror inte han blir arg om jag skriver hans namn. Han heter så mycket som Torgny och är veteran i skolan (kan man nog säga utan att skämmas). Nu skulle jag skriva hur gammal han blev men det minns jag inte riktigt just nu så jag få återkomma.
Vad har jag annars gjort? Jo jag har INTE druckit någon alkohol och jag HAR umgåts med vänner. Så all sounds good. Har upptäckt en liten sak nyligen med mig själv. Jag gillar faktist mer och mer att ha folk omkring mig. Det låter väll inte konstigt eller hur? Nä det är klart att det inte gör, men jag har varit (är väll delvis fortfarande) lite av en ensamvarg. Skönt att vara ensam ibland men man behöver nog ändå omringas av folk, i alla fall ibland.
Vad menar, vad menar, jo jag har köpt nya skor (kängor) och det var bannemig på tiden kan jag säga. Kanske inte det vackaste på denna sidan jorden men det duger åt mig, "Det duger åt mig" sa även han i sällskapsresan, men det spelar ingen roll utan det var bara en parantes.
När jag kom hem från musikskolan idag så har jag spelat gamecube som en jävla idiot, allså mycket. Följden av detta är att jag har pissont i händerna, kanske för jag har spänt mig så mycket för jag ville bara sätta mer och mer dunkar (spelet är förövrigt NBA STREET Vol.2 som jag fick låna utav en kompis)! Det gick bra, eller nja, sådär, ibland fick jag stryk ibland så gav jag stryk The cirkel of life! Det kom i alla fall vissa ord hur min mun som kanske inte lättpåverkade barn ska lyssna på.
En innre del av mig säger att jag borde sova nu men det känns så tråkigt. Vad ska man göra istället? Blir nog att plocka upp en Larson! tidning och läsa ur. Det kommer kännas imorgon givetvis men sånna smällar man få ta här i livet. Det är i sånna här stunder man önskade att man bodde ihop med någon man älskade så man kunde mysa innan man till slut skulle sova. Larson! tidning kan inte riktigt ersätta den känslan. Det är förvisso en jävligt bra tidning, men inte så mycket mer (det finns även en serie i två delar som svt sände för några år sedan som ni säkert kan kolla upp, bra grejor.) Ni som är i ett förhållande kan nog instämma eller göra motsattsen, jag vet inte hurdant erat förhållande ser ut just för tillfället. Det kanske till och med är så att ni kasta saker på varandra, men jag är inte den som dömmer. Möjligen är det jävligt onödigt men som sagt, jag är inte den som dömmer.
Vill återigen avsluta lite speciellt (låt oss kalla detta tradition snart) med en liten del av låten New Noise av just Refused.
"When the day is over (Hey) the doors are locked on us.
'Cause money buys the access.
And we can't pay the cost.
How can we expect anyone to listen?
If we're using the same old voice?
We need new noise.
New art for the real people!"
Auf widersehen <-lite tyska, (fan var tvungen att googla hur man stavade, tyska är jobbigt.)
/Chribil
Det var även en lärares födelsedag idag, tror inte han blir arg om jag skriver hans namn. Han heter så mycket som Torgny och är veteran i skolan (kan man nog säga utan att skämmas). Nu skulle jag skriva hur gammal han blev men det minns jag inte riktigt just nu så jag få återkomma.
Vad har jag annars gjort? Jo jag har INTE druckit någon alkohol och jag HAR umgåts med vänner. Så all sounds good. Har upptäckt en liten sak nyligen med mig själv. Jag gillar faktist mer och mer att ha folk omkring mig. Det låter väll inte konstigt eller hur? Nä det är klart att det inte gör, men jag har varit (är väll delvis fortfarande) lite av en ensamvarg. Skönt att vara ensam ibland men man behöver nog ändå omringas av folk, i alla fall ibland.
Vad menar, vad menar, jo jag har köpt nya skor (kängor) och det var bannemig på tiden kan jag säga. Kanske inte det vackaste på denna sidan jorden men det duger åt mig, "Det duger åt mig" sa även han i sällskapsresan, men det spelar ingen roll utan det var bara en parantes.
När jag kom hem från musikskolan idag så har jag spelat gamecube som en jävla idiot, allså mycket. Följden av detta är att jag har pissont i händerna, kanske för jag har spänt mig så mycket för jag ville bara sätta mer och mer dunkar (spelet är förövrigt NBA STREET Vol.2 som jag fick låna utav en kompis)! Det gick bra, eller nja, sådär, ibland fick jag stryk ibland så gav jag stryk The cirkel of life! Det kom i alla fall vissa ord hur min mun som kanske inte lättpåverkade barn ska lyssna på.
En innre del av mig säger att jag borde sova nu men det känns så tråkigt. Vad ska man göra istället? Blir nog att plocka upp en Larson! tidning och läsa ur. Det kommer kännas imorgon givetvis men sånna smällar man få ta här i livet. Det är i sånna här stunder man önskade att man bodde ihop med någon man älskade så man kunde mysa innan man till slut skulle sova. Larson! tidning kan inte riktigt ersätta den känslan. Det är förvisso en jävligt bra tidning, men inte så mycket mer (det finns även en serie i två delar som svt sände för några år sedan som ni säkert kan kolla upp, bra grejor.) Ni som är i ett förhållande kan nog instämma eller göra motsattsen, jag vet inte hurdant erat förhållande ser ut just för tillfället. Det kanske till och med är så att ni kasta saker på varandra, men jag är inte den som dömmer. Möjligen är det jävligt onödigt men som sagt, jag är inte den som dömmer.
Vill återigen avsluta lite speciellt (låt oss kalla detta tradition snart) med en liten del av låten New Noise av just Refused.
"When the day is over (Hey) the doors are locked on us.
'Cause money buys the access.
And we can't pay the cost.
How can we expect anyone to listen?
If we're using the same old voice?
We need new noise.
New art for the real people!"
Auf widersehen <-lite tyska, (fan var tvungen att googla hur man stavade, tyska är jobbigt.)
/Chribil
Kommentarer
Skicka en kommentar