Rip King of Pop 1958-2009

Det kom som en chock. Jag vet egentligen inte varför det gjorde det men det går inte att förneka.
Michael jackson, ja vad finns det att säga om honom, förmodligen en hel del. Det räcker med att säga hur många känner inte till honom för att veta hur stor han faktiskt var/är. Nu tog det slut genom en hjärtattack, vad ska man säga?
Jag minns när man var liten och egentligen inte brydde sig (visste) vilken musik man gillade eller varför man gillade musik, men Michael Jackson det gillade man. Det var till och med så att jag dansade till thriller och Billy Jean samt en rad massa andra hits och det gjorde jag rätt i för det är bra låtar. Hur han levde sen det låter jag vara osagt för jag är ingen MJ fantast eller något sånt, jag gillade enbart musiken han framförde samt hans röst.
Det känns ändå som en väldigt onödig död, han var inte direkt gammal.



Jag vet inte direkt vad jag ska säga, men jag kände ändå att det var angeläget att jag skulle uppmärksamma hans död och skriva några rader.
Tidigare i min blogg har jag säkert nämnt hans musik (om inte annat så hade jag tänkt på det men varit för lat).
Detta måste vara en sorgesen dag för många av hans vänner samt fans. Självklart något annat vore ju otänkbart.
Detta får en också att tänka på att man kanske inte lever för evigt. En ganska självklar tanke kanske men varför ska man gå runt och tänka på att man är dödlig? Inte en bra idé, för då skulle man ständigt leva i rädsla men det är nog bra att stanna upp och tänka egenom att det man gör nu kommer här i världen kommer på något sätt att påverkar folk efter ens liv. Nej nu får jag skärpa mgi, haha tänka på sånt här i min unga ålder.

Lev väl och ta hand om varandra.

Jag lämnar denna post med ett minnesvärd låt.

You are not alone